I dag, den 19 maj, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 51 ärenden och här nedan kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.
Ärende 9 – Markgenomförandeavtal Gråbo Ängar RS 2026/700
Regionstyrelsens beslut
Upprättat markgenomförandeavtal rörande detaljplan för Gråbo 1:3
med flera godkänns.
Sammanfattning:
Region Gotland har godkänt ett nytt avtal med AB Gotlandshem för området Gråbo 1:3 och närliggande fastigheter (Furulund 1:1, Bogen 1‑2, Lien 1). Avtalet bygger på tidigare överenskommelser och reglerar fastighetsöverlåtelser, köpeskillingar, byggnadsskyldigheter, tidsplan och de ekonomiska åtagandena för både Region Gotland och byggherren.
Projektet omfattar cirka 24 000 m² bruttoarea. I projektet ingår också utöver bostäder en ny dagvattendamm och annan infrastruktur. Regionen står för 57 procent av kostnaden för dagvattendammen, medan byggherren ansvarar för övriga anläggningsarbeten, inklusive gator, VA‑anslutningar och parkeringar.
Byggstart för de nya bostäderna är i mars 2027. Allmän plats, dagvattendamm och övrig infrastruktur ska vara färdigställda senast juni 2028, och hela bostadsområdets etapper är planerade att vara klara år 2032.
– Projektet med omkring 300 nya lägenheter är efterlängtat och nu görs det dessutom klart att allt blir hyresrätter. Det är viktigt inte minst för ungdomar och inflyttning att vi får till en hållbar och trygg boendesituation på hela Gotland. Gråbo Ängar kommer innebära nya flyttkedjor som vi hoppas leder till att fler andra kan byta boende, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
Ärende 11 – Uppdrag. Förslag till traineeprogram. RS 2025/1814
Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:
Återrapporteringen av uppdraget tas emot, med tillägget att det ska återkomma i personalutskottet hösten 2026.
Sammanfattning:
Ett nytt trainee‑program kan göra kopplingen starkare mellan utbildningssektorn och regionen och bidra till en långsiktig kompetensförsörjning. Programmet vänder sig till nyexaminerade inom IT, ekonomi, HR, kvalitet‑ och verksamhetsutveckling, projektledning, ledarskap och ingenjörsyrken. För de medverkande innebär det en anställning på cirka tio månader med möjlighet till rotation mellan verksamheter och gemensamma utvecklingsinsatser som introduktion till offentlig förvaltning.
Ekonomiskt uppskattas de direkta kostnaderna till omkring två miljoner kronor per år, med ytterligare cirka 500 000 kronor i indirekta kostnader för handledning och liknande stöd. Kostnaderna täcker löner för tre traineer, samordning, utbildningsinsatser och handledarersättningar. Målet är att efter avslutat program erbjuda traineerna fortsatt anställning inom regionen, vilket både ökar attraktiviteten som arbetsgivare och säkrar ny kompetens för framtida utmaningar.
– Kompetensförsörjning är en kärnfråga för Regionen. Många av landets kommuner och regioner har infört egna trainee‑program för att säkra framtida kompetens, med gott resultat. Nu kommer personalutskottet ta detta vidare som en av många saker vi gör för kompetensförsörjningen inom Region Gotland, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
Ärende 12 – Revidering av åtgärdsprogram för luftpartiklar RS 2025/1814
Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:
Miljö- och byggnämndens förslag till ”Åtgärdsprogram för luftpartiklar (PM10) 2026–2031” godkänns.
Regionstyrelsens beslut:
Informationen godkänns.
Sammanfattning:
Luftpartiklar är en av de vanligaste luftföroreningarna och kan orsaka allvarliga hälsoproblem, särskilt vid långvarig exponering. Partiklarna kommer bland annat från trafik och vägdamm, och de minsta partiklarna kan tränga djupt ner i lungorna och bidra till livshotande hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägsbesvär. För att skydda människors hälsa och förbättra livskvaliteten behöver åtgärder vidtas för att minska halterna av luftpartiklar och förbättra luftkvaliteten.
Det reviderade åtgärdsprogrammet för luftpartiklar (PM10) 2026‑2031 bygger på en omfattande samrådsprocess och en ny, mer detaljerad mätning av partikelhalterna i Visby och omgivande områden. Programmet har som huvudmål att uppfylla EU:s skärpta luftkvalitetsnormer redan från 2026. Det görs genom en kombination av långsiktiga och direktverkande insatser, som halkbekämpning med granitkross, tidigare vårstädning, ökad dammbindning och hastighetssänkning. Långsiktiga förebyggande åtgärder som ingår i programmet är bland annat vägnära grönska, slitstark vägbeläggning och förbättrad kollektiv‑ och cykelinfrastruktur.
Finansieringen är i stort sett täckt av de befintliga anslagsramarna, men extra medel kan behövas för större investeringar inom trafikräkning, trafikanalys och grön infrastruktur. Ansvar för genomförandet delas mellan Miljö‑ och byggnämnden (tillsyn), Tekniska nämnden (halk‑, städ‑ och dammbindningsåtgärder) samt Trafikverket (deras egna vägar), med en gemensam arbets‑ och styrgrupp som rapporterar årligen och genomför en omfattande utvärdering år 2028.
– Skadliga luftpartiklar är ett reellt hot och vi vill absolut komma tillrätta med för höga nivåer vi sett i mätningar. Att mäta är en sak men för att sänka nivåerna av PM10 måste vi alla bidra. Det reviderade programmet bygger mycket på det gemensamma vi kan göra i dialog med näringsliv och allmänhet. Genom att kombinera tekniska förbättringar, medborgarengagemang och strategisk planering så förbättrar vi luftkvaliteten, skyddar folkhälsan och stärker regionens hållbara utveckling, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S)
Ärende 13: Projekt Slite 2030 RS 2025/2111
Regionstyrelsens beslut:
Regiondirektören får i uppdrag att ta ansvar för att bilda en samordningsgrupp för ökad utvecklingstakt i Slite.
Rapporteringen om projekt Slite 2030 samlas till detta ärende och tidigare ärende samt uppdrag RS 2025/2312 avslutas.
Sammanfattning:
Samordningsgruppen blir en styrgrupp med mandat att driva projektet “Slite 2030”. I gruppen ingår representanter från Region Gotland, Heidelberg Materials Slite, Slite Utveckling, Slite Intresseförening och Konstfrämjandet på Gotland, tillsammans med flera förvaltningar inom regionen. Syftet är att skapa ett långsiktigt, strukturerat och inkluderande arbetssätt som stärker dialogen och samarbetet mellan region, industri, civilsamhälle och invånarna i Slite. Med en gemensam vision och tydliga prioriteringar ska Slite på fyra år få en ännu klarare identitet, förbättrad genomförandekapacitet och bättre samordnade initiativ. Orten ska bli ännu mer attraktiv för boende, besökare och företag.
Projektet finansieras redan genom näringslivsanslaget med 500 000 kr per år under 2026 och 2027. Pengarna ska användas till projektledning och snabba insatser som nya företagsetableringar, fler bostäder och utveckling av service‑ och fritidsmöjligheter. Gruppen ska också samordna arbetet med andra landsbygds- och regionala utvecklingsprojekt, så att erfarenheter kan komma hela Gotland till nytta.
Regiondirektören får också i uppdrag att ta fram förslag för att stärka dialogen med invånarna i Slite, särskilt med barn, unga och boende på orten. Arbetet bygger vidare på studien ”Dialog för Slites framtid”, där alla parter delar ansvar för både kostnader och resultat. Projektets utveckling redovisas för regionstyrelsen i oktober och december 2026.
– Nu ökar vi takten i utvecklingen av Slite. Tätortsutveckling påverkar hela ön, jag har sagt det förr och det är värt att upprepa: Målet är att alla gotlänningar ska kunna se och känna konkret utveckling där de bor, utifrån lokala behov och förutsättningar. Jag är extra glad över att vi ger ett uppdrag att stärka medborgardialogen i Slite, det här är något vi behöver göra tillsammans, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Ärende 33: Driftsstöd föreningsdrivna idrottsanläggningar 2026 RS 2026/1069
Regionstyrelsens beslut:
Driftsbidrag gällande föreningsdrivna idrottsplatser 2026 för föreningar
som erhåller stöd över 200 000 kr beviljas enligt förvaltningens förslag.
Sammanfattning:
I och med att Region Gotland under 2025 antog ett nytt bidragssystem förändrades även hanteringen av driftstöd till föreningsdrivna idrottsanläggningar. Tidigare var stödet uppdelat i tidsbundna överenskommelser och stöd som baserades på föreningarnas kostnader föregående år. Detta är nu ersatt av ett standardiserat system där samtliga föreningar som vill erhålla driftstöd ansöker via en e-tjänst. I ansökan redovisar föreningarna sina kostnader fördelade på ett antal kostnadsposter.
Totalt ges 6 253 687 kronor i stöd till 44 föreningar, och varje förening får samma procentuella ersättning, vilket ska ge ett rättvist och transparent stöd till idrottsverksamheten på ön. Sju av dessa får stöd över 200 000 kr vilka nu regionstyrelsen beslutat om.
Föreningar med stöd > 200 000 kr (beslut av regionstyrelsen)
Föreningar med stöd > 200 000 kr (beslut av regionstyrelsen)
Förening
Beviljat stöd
MK Gutarna
276 467 kr
Roma IF
412 430 kr
Stånga IF
291 569 kr
Visby AIK
339 086 kr
Visby IBK
562 961 kr
Wisby Ridklubb
505 360 kr
Visby Tennisklubb
797 847 kr
– Gotlands alla föreningar är en mycket viktig del av möjligheterna till aktiv fritid på Gotland. Därför är stödet till föreningar som driver egna anläggningar så viktigt. Det är så fint att se att de nästan 2,5 miljoner vi skjutit till i årets budget verkligen gör skillnad. Det tillsammans med att vi nu har vi ett enklare, jämställt och mer rättvist system som är lättare att förstå, ger föreningarna bättre möjligheter att driva sina anläggningar. De extra pengarna gör väldigt stor skillnad för några föreningar och märkbar skillnad för många. Det är med stolthet vi ser hur det kommer innebära mer aktiviteter för barn och unga över hela ön, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).