Etablering av storskaliga energianläggningar har ofta en påverkan på landskapsbilden och värdefulla kulturmiljöer, inte minst på Gotland där många intressen samsas på en relativt liten yta. Nu finns ett metodstöd som ska underlätta för både sökande företag och myndigheter när påverkan ska bedömas och avvägningar göras mellan olika intressen i planerings- och tillståndsprocesser.
Gotland är rikt på kulturlandskap och värdefulla kulturmiljöer, byggnader och lämningar. Stora delar av Gotland är också av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsen i Gotlands län släpper nu rapporten ”Landskaps- och kulturmiljöpåverkan från storskaliga energietableringar - Kartläggning av metoder och verktyg, gotländska fallstudier och stöd vid utformning och visualisering av anläggningar”. Rapporten, som tagits fram av konsultbolaget Ramboll, undersöker metoder för att bedöma påverkan från planerade, storskaliga energianläggningar på landskaps- och kulturvärden ur ett gotländskt perspektiv. Stödmaterialet har tagits fram genom att testa olika metoder i tre gotländska, fiktiva fallstudier.
– Det är ett stöddokument anpassat för Gotland och ett komplement till andra nationella vägledningar. Det är ett bra stöd att utgå ifrån, samtidigt som varje enskilt ärende alltid behöver hanteras utifrån sina specifika förutsättningar, säger Stefan Persson, enhetschef för miljö- och vattenenheten vid Länsstyrelsen i Gotlands län.
I rapporten finns både stöd för utformning av anläggningar i en gotländsk kontext och stöd för visualisering i miljöbedömningsprocessen.
– Min erfarenhet är att det alltid behöver göras platsbesök för att förstå platsen. Men när det kommer till så här stora anläggningar som vind- och solkraft kan vi inte göra fullskaliga prototyper. Här kan en 3D-modell vara ett viktigt verktyg i analysarbetet, säger Ann Henriksson, landskapsarkitekt på Ramboll.
Rapporten ska bidra till att planerade anläggningar beskrivs på ett sätt som underlättar för myndigheter och andra att bedöma påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden. Den ska även bidra till att öka kompetensen hos beslutsfattare och möjliggöra snabba och välgrundade bedömningar.
– Ambitionen är att bidra till att myndigheter får in kvalitativa och lättillgängliga underlag i samråds- och prövningsprocesser för att minska behovet av kompletteringar. När kompletteringar ändå behöver göras kan materialet hjälpa oss att se vilka kompletteringar som kan vara relevanta att efterfråga, säger Daniel Langhammer, kulturmiljöhandläggare vid Länsstyrelsen i Gotlands län.
Rapporten "Landskaps- och kulturmiljöpåverkan från storskaliga energietableringar"
Arbetet har gjorts som del i projekt FRAMAT, som länsstyrelsen driver med stöd av Energimyndigheten och i samverkan med regionala och nationella aktörer. Projektet innehåller olika delprojekt med syfte att klargöra behov och förutsättningar för energiproduktion på Gotland.