Region Gotland får ett lågt betyg i Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet. Med ett resultat på 2,8 av 6 är betyget oförändrat från föregående år – nu fokuserar regionen på tätare dialog och kortare handläggningstider för att stärka villkoren för det lokala näringslivet.
Svenskt Näringsliv genomför årligen en mätning av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I början av året skickades enkäten till 400 företag på Gotland, varav 227 valde att svara.
Enkätundersökningen visar att Gotland i år får ett förbättrat resultat i 6 av 13 delfrågor samtidigt som det sammanfattande omdömet av företagsklimatet, 2,8, är oförändrat från året innan. Eftersom andra kommuner förbättrat sig mer sjunker Gotland från plats 259 till plats 261 i rankingen.
– Bakom siffrorna finns värdefull information som vi måste använda för att identifiera både våra styrkor och våra brister. Vi ska arbeta målmedvetet för att förstå och förbättra Region Gotlands resultat. Det finns en direkt linje mellan ett gott företagsklimat och vår gemensamma välfärd; när hindren för företagen blir för många hämmas tillväxten, vilket i förlängningen påverkar våra möjligheter att investera i vård, omsorg och skola. Vi kan inte acceptera att Region Gotland blir en bromskloss i den utvecklingen, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Kommunikationerna är en utmaning
När det gäller i vilken utsträckning öns företagare påverkas negativt av brottslighet eller otrygghet får Region Gotland ett bra betyg; 4,3 jämfört med rikssnittet som ligger på 4. Den enkätfråga där Gotland skiljer sig negativt mest i jämförelse med resten av Sverige gäller infrastruktur till och från den egna kommunen. Gotland får där betyget 2,3 gentemot rikssnittet som ligger på 3,5.
De områden där företagen på Gotland främst efterfrågar förbättringsåtgärder gäller kortare handläggningstider, bättre förståelse för företagande hos regionens beslutsfattare, stabil och konkurrenskraftig elförsörjning, bättre dialog mellan regionen och företagen samt lägre kommunalskatt.
Så arbetar vi med företagsklimatet
För att förbättra företagsklimatet arbetar regionen bland annat med att identifiera specifika kvalitetsfaktorer som både kan korta handläggningstider och göra dialogen med näringslivet mer engagerad och effektiv. Utmaningen ligger ofta i att balansera rollen som myndighet och utvecklingsfrämjare. Lagkrav, restriktioner och regler kan krocka i samma ärende, men målet är tydligt: en smidigare, tydlig och transparent process för alla parter.
– Vi vill komma närmare företagens faktiska vardag. Genom att lyssna på de enskilda berättelserna kan vi förstå konkreta hinder och arbeta för att ta bort dem eller tydliggöra orsaker till våra bedömningar. Det är så vi skapar ett företagsklimat som faktiskt fungerar i praktiken, säger Sanna Palomaa, tillväxtchef.
Undersökningen Lokalt företagsklimat
Sedan 2001 sammanställer företagarorganisationen Svenskt Näringsliv en årlig ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet med rankingen är att bedöma vilken kommun som lyckas skapa bäst förutsättningar för att starta och driva företag. 2026 års undersökning utgörs till två tredjedelar av enkätsvar och till en tredjedel av statistiska faktorer från SCB.
I början av året skickade Svenskt Näringsliv ut enkäter till 400 företag på Gotland som besvarades av totalt 227 företag, samtliga medlemsföretag i Svenskt Näringsliv.
Läs mer om enkätresultatet och rankingen på foretagsklimat.se