Från vecka 17 påbörjas ombyggnaden av den första delen av Kopparviksgatan i närheten av kryssningskajen. Gatan har varit avstängd sedan Kopparviksbron påbörjades 2024. Närmast bron kommer gatan att anpassas till gångfartsområde för fotgängare och beräknas vara klar i mitten av juni.
Under snart två års tid har Kopparviksgatan varit avstängd med anledning av bygget av Kopparviksbron. Nu börjar bron bli klar och därmed kommer även gatan i anslutning till bron att färdigställas.
Gatan kommer att anpassas till ett så kallat gångfartsområde mellan korsningen Färjeleden och punkten vid Kopparsviksbrons östra landfäste.
I och med att Kopparviksgatan nu anpassas till ett gångfartsområde görs gatan smalare och en refug med plantering kommer att byggas vid infarten. Samtidigt kommer nya planteringar att anläggas längs med sidorna av gatan och ett flertal sittplatser kommer att sättas upp.
Hela sträckan kommer att vara ett arbetsområde som är avstängt för trafik mellan vecka 17 och vecka 24. Arbetet beräknas vara klart i mitten av juni då gatan öppnas upp igen.
Gångfartsområde
Ett gångfartsområde är en typ av gata eller område där fotgängare har företräde framför fordon. Det är utformat för att skapa en trygg och säker miljö där människor rör sig, till exempel i stadskärnor, bostadsområden eller vid torg. Syftet med gångfartsområden är att öka trafiksäkerheten, minska olyckor och skapa en mer trivsam miljö.
Inom ett gångfartsområde får fordon endast framföras i gångfart, vilket motsvarar en hastighet på cirka 5–7 km/h. Denna reducerade hastighetsgräns syftar till att minimera risken för olyckor och göra det möjligt för förare att i god tid upptäcka och anpassa sig efter fotgängare.
Körfält avsedda för färd är markerade för att säkerställa trygghet. Det är förbjudet att stanna och parkera, vilket ytterligare bidrar till att hålla området fritt från hinder och säkerställa att gångtrafikanter kan röra sig obehindrat.
Gångfartsområden är tydligt markerade med vägmärken som visar början och slutet på zonen och kompletteras ofta med vägmarkeringar som förstärker reglerna. Till exempel kan heldragna linjer användas för att visa förbud mot att byta körfält eller för att ange gränser mellan olika trafikytor.